torsdag 22 december 2011

En gladlista

Eftersom jag ägnar mig väldigt mycket åt att gnälla så tänkte jag skriva en lista över grejer jag är sjukt glad över just nu så kan ni antingen bli glada över att läsa något glatt, eller bli bittra över att jag är odräglig - för min del brukar bitterhet leda till att jag åtminstone roar min omgivning så det är liksom win/win. Här kommer det:
  • I övermorgon är det julafton och jag har fixat julklappar som jag tror att de som ska få dem kommer bli glada över! Har dock två julklappar som skulle skickats till Malmö respektive Dublin som inte kommit iväg, men ni får era senare jag lovar.
  • Vi har julpyntat lägenheten och det är så fint! Världens finaste adventsstjärna med Vem-djur på, adventsljusstakar, världens finaste krans på dörren, en gullig miniplastgran i köket och en superyvig riktig gran i vardagsrummet och ni vet en massa sånt
  • Jag har världens duktigaste bebis som äter som en häst, sover på nätterna och charmar alla han möter med sitt tandlösaste leende och rullar fram och tillbaka som en liten tunna när han ligger på sin filt på golvet
  • Jag har även världens bästa och snällaste kille som fixar och donar och jobbar och är hemma med Oswald fast det är jag som är mammaledig så jag kan åka till skolan och städar och plockar i och ur diskmaskinen och inte gnäller på mig när jag stökar till och som dessutom ska köpa ett smink- och skrivbord åt mig så jag kan ha min dator nånstans och inte måste flytta den fram och tillbaka hela tiden
  • Mitt bord som står och väntar på Myrorna och de som jobbar på Myrorna i Norrköping som är så himla snälla och hjälpsamma
  • Oswalds fantastiska mor- och farföräldrar och mostrar och morbror förstås
  • Och så att jag var och fikade med min kompis Emelie idag som jag inte träffat på tusen år känns det som
Det var min superpeppade lista för idag, jag tycker synd om alla er som inte är jag för era liv måste suga i jämförelse med mitt!

Näjabaskoja, hoppas ni har det bra också.



Unge i tamburen.


Fingran.

måndag 19 december 2011

Matglad_2011

Hade Oswald på armen medan jag fixade klart maten som han ska äta imorgon. När jag rört ihop det och börjat sleva upp det verkade han vilja smaka så han fick en sked. Det slutade med att han käkade nästan en hel portion.

Och jag som var övertygad om att vi ALDRIG skulle få honom att äta annat än bröstmjölk typ. Fattar inte att jag inte bara kan lära mig att det löser sig med tiden. Om jag får nåt mer barn nån gång kan ni väl påminna mig om det ifall jag nojjar.


Oswald igår när han var på julbord hos sin pappas släkt. Tomtedräkten är på.

söndag 18 december 2011

Drömmen om New York

Flera bloggar jag läser håller just nu på med nån slags bloggadventskalender där man tar upp ett ämne om dagen. Häromdagen var det drömresmål, och många bloggare jag läser drömmer om att resa till New York.

Jag drömmer också om att resa till New York, det är lite konstigt egentligen för jag hade aldrig ens tänkt på det innan jag hade ett samtal med en tjej jag jobbar med ibland. Jag hade precis berättat för henne att jag var gravid och vi hade pratat runt det. Hon ville själv absolut inte ha barn (vilket jag absolut respekterar, jag var inte säker på att jag ville ha barn heller förrän jag fått ett typ!) och hade en väldigt negativ inställning till det där med barn och hur bunden man blev av att ha ungar. Eftersom jag var både hormonell och lite extra känslig eftersom ungen i magen inte var planerad tog jag extremt illa upp av hennes förklaringar av varför hon aldrig någonsin skulle skaffa några barn, vilket förstås var onödigt eftersom hon inte menade något illa. Men lite okänsligt kan man ju faktiskt tycka att det var.

Efter ett tag började vi prata om annat och hon berättade att hon bott i New York i flera år. Jag, som egentligen hatar att resa och helst vill stanna hemma i Sverige och helst av allt inom Östergötlands gränser, sa, mest för att fortsätta samtalet "New York, vad häftigt! Dit skulle jag vilja åka någon gång". Min arbetskamrat höll en lång monolog där hon lovprisade staden och allt som hörde till (förutom möjligen kackerlackorna). Hon avslutade sitt tal med "Ja. Om du någonsin får möjlighet, fast nu är det väl förstås inte särskilt troligt att du får det, (här skickade hon en menande blick mot min mage) men OM. Så tycker jag verkligen att du ska ta chansen och åka dit!".

Då bestämde jag mig för, att trots att jag är personen som tillbringade min och min systers resa till Prag nästan uteslutande i hotellrummet med ena handen i en påse chips och andra med ett krampaktigt grepp kring en öl jag köpt på tjeckiska Lidl, så ska jag en vacker dag ta min unge med mig och resa till New York. Kanske ska jag även ta ett kort på mig och ungen framför något typiskt New Yorkiskt och skicka till min arbetskamrat.

tisdag 13 december 2011

Skit i ungen var är min macka

Muerta visar upp ett av sina favoritfoton, en bild på henne och sonen då han precis blivit född. På mitt och Oswalds foto ser jag stört nöjd ut, dock inte över ungen eftersom han knappt syns, utan det ser mer ut som om jag är så sjuuukt glad över den gigantiska mackan jag snart ska sluka...


Vill också klargöra en gång för alla att det inte är min bröstvårta som syns på bilden utan Oswalds hand OK?!!!!!

torsdag 1 december 2011

Räknas det som en extremsport eller?

Det här med att försöka få på ett regnskydd till vagnen som har trasig dragkedja som man ska försöka få igen, samtidigt som det blåser halv storm och regnar småspik och man har en unge som blir hysterisk om vagnen inte rullar.

Ja det var nog bara det jag ville säga.

onsdag 30 november 2011

Den här bloggcoachningen får fem Oswalds av fem möjliga

Niklas och jag kollar på extramaterialet till Blue Velvet. Jag kollar inte så mycket utan läser mest bloggar.

Niklas: Hördu när ska du blogga igen? Du kan ju inte bara läsa andras bloggar och inte bloga själv.
Jag: När jag har nåt att skriva om...
Niklas: Amen skriv nu, "Idag såg jag Blue Velvet. Det var en mycket bra film. Den får fem Oswalds av fem möjliga" och så kan du klippa ut små Oswaldhuvuden och ha som betyg!
Jag: Hehe jaaa...
Niklas: HÄHÄ! Och om det är en riktigt dålig film kan du ha hans huvud från tjockisbilden som betyg!


Tjockisbilden. En extremt osmickrande bild på en i vanliga fall extremt gullig unge...

torsdag 24 november 2011

Sömnlös i Norrköping

I vårt hem är det ofta så att den ena somnar supersnabbt och den andra ligger vaken halva natten. Jag tror det har att göra med att vi båda snarkar något fruktansvärt så det är så att säga äta eller ätas, somna snabbt eller somna inte alls.

onsdag 23 november 2011

Riktigt smarrig


När Oswald kommer hem på kvällen gillar han att sätta sig i soffan och varva ner med en god bok.

Höhö. Höhö. HÖHÖHÖHÖHÖHÖHÖHÖ!

tisdag 22 november 2011

Typiskt mammatråkig

Alltså jag försöker verkligen skärpa mig och inte bara skriva en massa om Oswald, vill inte vara en sån där superjobbig person som endast kan prata om sin unge, hur fantastiskt begåvad den är som kan dregla och skrika SAMTIDIGT och hur den senaste blöjans innehåll såg ut men jag gör liksom inte så himla mycket på dagarna direkt. Idag var jag i och för sig och hämtade en tekanna jag köpt på tradera, men liksom att jag börjat samla på porslin som inte tillverkas längre är VERKLIGEN INTE något som gör mig mindre tråkig känner jag. Och outfitbilder är inget kul för jag har samma kläder på mig varje dag ungefär.

Jag får fundera lite. Så länge, förra veckans mobilbilder. Oswalds nya favoritsysselsättning är att försöka stoppa fötterna i munnen och stoppa fötterna i munnen. Varsågoda.

På tisdagen räckte fötterna upp till den icke-existerande midjan ungefär:



Men redan på onsdagen började strumporna ha blöta dregelfläckar på tårna...


På torsdagen var det rena barnleken och krävde inte alls samma koncentration som tidigare:


Jomenvisst, fötterna var i munnen.


I allra högsta grad kan man säga.

måndag 21 november 2011

Genialiska planer i stöpet än en gång

Jag har länge tänkt att jag ska greja en body med detta klassiska tryck åt Oswald...


...men twista till det hela med att göra en matchande åt mig själv



Tyvärr visade det sig att "got milk" var skyddat av upphovsrätten så tshirttryckeriet ville inte görat, så kan det gå!

lördag 19 november 2011

Tv-spelssjuk

Min kille gillar att spela tv-spel. Det är jag glad för för tv-spel är ju kul och jag sitter ibland med och leker med Oswald eller stickar medan han spelar. Just nu spelar han Skyrim och med detta har jag ett problem. Jag blir nämligen galet sjösjuk av att titta på detta spel. Fick lov att gå och lägga mig förut p.g.a. gravt illamående, på riktigt! Har fortfarande inte återhämtat mig riktigt. Dagens grafik är väl helt enkelt alldeles för bra. Och Niklas snurrar runt ALLDELES FÖR MYCKET när han spelar.

Att mentalt vara typ sju år eller så

Nattens i-landsproblem - Niklas tvingade mig att se Pans Labyrint igår. Nu ligger jag och dör kissnödighetsdöden för att jag är så himla rädd för den äckliga gubben med ögonen i handflatorna (googla på "Pans Labyrinth skinny man" eller nåt sånt men PÅ EGEN RISK). Niklas och Oswald sover dögott men jag vågar knappt ställa ifrån mig datorn för att jag är så sjukt mörkrädd! Så himla fjantigt men jag kan liksom inte rå för det, i perioder är jag så mörkrädd att jag inte vågar sticka en tå utanför sängen.

Det larviga är att jag liksom utgick ifrån att det skulle gå över av sig självt när man blev förälder och "vuxen". Hur tusan ska jag kunna övertyga Oswald om att det inte finns några monster under sängen när jag inte ens tror på det själv liksom? Det där får Niklas ta hand om, om Oswald delar med sig om sina mörkrädslefantasier när han blir större kommer det sluta med att jag inte heller kan sova.

onsdag 16 november 2011

Veckiga armar


Alltså. Oswalds knubbiga arm när han sover ger mig stora kärleksgråtklumpar i halsen varenda natt.

Oswalds önskelista till jul

Flera av Oswalds närmaste anhöriga har frågat efter vad han önskar sig i julklapp. Eftersom Oswald inte kan tala för sig och om han kunde det antagligen mest skulle säga "tuttar" och Niklas inte bryr sig nämnvärt så tar jag på mig uppgiften att önska ÅT Oswald istället. En helt okej uppgift tycker jag. Eftersom jag är nojig så bestämmer jag först och främst att Oswald önskar sig tyg- och träleksaker och inte så mycket plast. Dels för att jag blir knäpp av att ha en massa plastiga grejer liggande överallt och dels för att det kan finnas ämnen i som inte är så nyttiga, speciellt när man har för vana att äta på allt som kommer i ens väg.

Än så länge behöver han inte så mycket direkt, kläder har han så han klarar sig ett tag framöver och han har en fin sittvagn som väntar på att det ska bli dags att använda sådan istället. Men, grejer som skulle vara kul tror jag!

Speciella bebistandborstar där den ena har extra långt skaft så man kan hjälpas åt att borsta tillsammans, finns på här på Ekokul.


Sophie Giraff. Bra att tugga på när det kliar i munnen och piper dessutom. Bättre blir det inte.


tisdag 15 november 2011

Och sen om han är sådär vidare späd kan ju också diskuteras

Och när vi ändå är inne på det där. Vad säger det egentligen om mig som förälder när jag måste springa in och kolla att ungen verkligen lever fortfarande när han sovit snällt i sin egen säng i en hel timme?

Det är efter klockan tio på kvällen och han är inte förbannad över att han inte har min bröstvårta i munnen? DET MÅSTE VARA PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD!

Det konstant dåliga samvetet

Det absolut sämsta med att ha blivit förälder tycker jag definitivt är att jag har konstant dåligt samvete, till och med dåligt samvete för saker som inte ens har hänt ännu. Dåligt samvete för att jag inte är tillräckligt påläst, dåligt samvete för att jag är inkonsekvent (mot en femmånadersbebis som antagligen inte ens fattar tillräckligt mycket för att lida av det) och för att jag inte hittar på tillräckligt mycket bra bebisaktiviteter och inte är ute tillräckligt mycket. Dåligt samvete över att jag inte fått Oswald att äta ordentligt när han äter riktig mat för det är ju bara två månader kvar tills tanken är att Niklas ska vara hemma istället för mig, dåligt samvete för att jag inte orkar stanna och ta på Oswald vantarna varje gång han sliter av sig dem (ca varannan minut) när vi är ute med vagnen så han får ligga där och frysa om fingrarna och dåligt samvete för att jag inte städar ordentligt eller packar upp de sista flyttlådorna som står i hallen vilket ju inte har något att göra med barnuppfostran egentligen men jag får dåligt samvete av det ändå.

Grejen är ju då att det inte slutar där. Jag har dåligt samvete i förskott för att min inkonsekvens kommer leda till dåligheter när Oswald är större och inte har lärt sig sova i sin egen säng för att jag inte klarar av att lyssna på det, att han kommer bli bortskämd för att jag inte kommer fatta när han är för stor för att få som han vill bara för att han skriker, dåligt samvete för att jag kanske inte var tillräckligt gammal och vis för att bli mamma egentligen, dåligt samvete för min kassa personlighet och för att den kommer gå ut över ungen och så vidare och så vidare.

Men liksom. Det löser sig väl? Hur dåligt kan det bli? Kan man inte bara liksom... chilla och ta saker som det kommer och så löser det sig ändå? Det borde väl kunna gå. Men det känns verkligen inte så faktiskt.

Men alltså. Så farligt vanvårdad ser han väl inte ut att vara?

måndag 14 november 2011

Veckan som gick

Jaha nu har det blivit ovanligt lite bloggande till och med för att vara från mig. Senaste bloggartrenden verkar vara att visa upp sina mobilbilder och jag tänkte att jag inte skulle vara sämre! Garanterat fria från iPhonefilter med hög kontrast.

Photobucket
Vi matchade en dag. Suddiga och randiga.

Photobucket
Oswalds heta strumpor.

Photobucket
Oswald hatar vantar, de suger och ska av. Helst ska de kastas ur vagnen också.

Photobucket
Jag tyckte det var kul, stäm mig.

Photobucket
Gulliga killar på promenad.

Photobucket
Jag och Kajsa åkte till Stockholm och gick på secondhandaffärer i mängder. Vi hittade ingenting alls nästan förrän vi kom till Beyond Retro i Zinkensdamm, där hittade jag två klänningar och Kajsa två par byxor och en blus. Bra ställe!

Photobucket
Sen var vi på Sivletto och gick på hårläggningskurs! Här kan ni läsa mer om det. Såhär såg Kajsas hår ut efter att jag fixat med det, fast det var mest instruktören som fixade om jag ska vara helt ärlig. Jag fick också använda en locktång för första gången i mitt liv, det närmaste jag kommit tidigare är att jag fönade mitt hår tre gånger när jag bodde hemma hos mamma och pappa och hade tillgång till mammas hårfön. Inte så bevandrad inom sånt där med andra ord.

Photobucket
Oswald pinup-posar i sin rutiga flanellskjorta.

Photobucket
Ett fint spindelnät med is och dagg.

Photobucket
Oswald är het i wifebeaterbody (mama-beater?). Han har plåster på benen för han hade fått sin femmånadersvaccination.

Photobucket
Mina nuvarande favoritklänningar (även de enda jag får plats i eftersom jag fortfarande bara äter kakor och aldrig motionerar, eller jo jag är faktiskt ute med Oswald minst en lång promenad om dagen men det hjälper då inte stort) en prickig, en randig och en typ rutig. Har inte haft tillfälle att använda någon av dem eftersom de inte är så amningsvänliga, men i vår så. En fot syns också längst ner ser jag.

lördag 12 november 2011

Favorit…
plagg:
Mina två randiga tröjor. Eftersom Niklas har fört in vanan att tvätta varje vecka (istället för en gång i månaden som jag gjorde förr) i mitt liv så kan jag ha dem på mig nästan jämt. Det är hål i dem och de är noppriga i armhålorna men det gör inget.
låt:
fik: Gud så svårt. Berget i Linköping på sommaren får jag nog säga.
klubb: Sånt där håller jag ju inte på med så mycket nuförtin, men jag brukade nästan jämt gå på Klubb Republik och kolla på band på Hugos här i Norrköping.

Artist/band: Beirut och Johnny Flynn. Och Håkan Hellström.
man: Pappa och Niklas.

kvinna: Mamma.

djur: Katten Kirk.
inredning: Konstiga blandningar, fina färger och böcker överallt.
Jag hatar: Att jag är så feg.
Jag älskar: Oswald mest av allt. Han är ju så gullig.
Jag kan dö för: Min familj, både lillfamiljen och storfamiljen förstås.
Jag trodde aldrig: Att jag skulle ha ett barn vid 22 års ålder.
Jag vill tro:
Jag hoppas:
Svart/vitt
Fest/Hemmakväll
Fisk/kött
Bohemiskt/ljust o fräscht
alkohol/alkoholfritt
kladdkaka/morotskaka
chips/godis

Bästa…
ligget:

festivalen:
bilden:

tidningsomslaget:

skivan:
lägenheten:
julen:
sommaren:

hösten:
resan:
När jag var 16 ville jag:
När jag var 20 hade jag precis:

När jag var 10 fick jag:

När jag var 25 åkte jag:
När jag var 30 ville jag:
Jag kommer aldrig:
Jag kommer alltid:

måndag 31 oktober 2011

Krälaren


Alltså... För att inte kunna krypa så tycker jag han är himla rörlig. Lade honom på mitten av filten, alltså där mjukisboken ligger nu, fast med fötterna åt höger från kameran sett, med gymmet över honom. Gick och hämtade en tidning i sovrummet och när jag kom tillbaka hade han snurrat runt ett halvt varv... Och tagit gymmet med sig! Ofta springer han liksom runt sig själv eftersom han inte riktigt orkar flytta på huvudet utan liksom sprattlar med benen så han rör sig runt i en cirkel. Typ som den där roboten i Liftarens guide till galaxen som hade fastnat med ena benet och gick runt runt i cirklar, om jag inte minns helt fel...

lördag 29 oktober 2011

Mysmorgon


Idag har Oswald och jag mysmorgon. Niklas har jobbat natt så han ligger och sover men Oswald ligger och flyttar på sitt gym (det är hans nya grej, att flytta på det fram och tillbaka med fötterna och händerna - ibland lyckas han flytta det så han kan äta på det, då är lyckan gjord!) och jag läser bloggar och äter yoghurt. Igår skrev jag klart en hemtenta som jag borde gjort i våras men inte orkade med under graviditeten, så nu känner jag mig väldigt nöjd med mig själv! Hoppas den blir godkänd bara, mitt stora problem med att skriva saker till skolan är att jag har väldigt svårt för att skriva seriöst. Det hoppar helst in annat också liksom. Men nu är jag i alla fall ledig och Oswald och jag ska klä på oss och gå ut på förmiddagspromenad! Hej på er.

onsdag 26 oktober 2011

Peppa lite

Hörnini. Jag följer en blogg som tillhör tjejen som har webbutiken Quietland. Där säljer hon fantastiskt fina smycken. Hon verkar superdeppig och stressad och jag blev så ledsen när jag läste om hur besviken hon är på sin dröm att vara egen företagare så jag tänkte att jag skulle skriva ett inlägg om hennes butik och visa några av mina favoriter av hennes smycken. På så sätt tipsar jag ju andra så hon kanske får lite fler besökare i sin shop och ger en komplimang eftersom jag talar om att jag tycker hennes grejer är fina. Kan inte ni som har lust göra likadant? Så kanske hon blir lite gladare om hon ser att hon får fler besökare och kanske fler ordrar. Det är ju så folk brukar göra med tävlingar och sådär för att få fler besökare, man har större chans att vinna om man länkar i sin blogg. Fast här är det ingen tävling utan bara försöka-vara-snäll.

Nu kanske jag verkar lite konstig men jag kände liksom bara när jag läste om att hon var ledsen att jag ville göra henne gladare på något sätt. Här kommer mina favoriter i alla fall!

Flaskposthalsband


Luftballonghalsband


Symaskin


Nyckelörhängen

Minibaskrar

www.quietland.se är alltså adressen!

fredag 21 oktober 2011

Oswalds nya kläder

Det blir mest bilder nu känns det som men det kan ju också vara kul. Ju. Här kommer Oswald i sina sprillans nya kläder som han var och shoppade igår.





Så himla fin body från H&M. Lite puff'ärm var det märkte jag när vi kom hem som inte är så supersnyggt kanske men mönstret är helt bedårande med små små fåglar på. Dör av gulligheten.

torsdag 20 oktober 2011

En enda önskan

Jag har en enda önskan just nu. Att även mina bilder som står på högkant ska bli 400 pixlar breda, som de horisontella. Har försökt hitta var man skriver in det i koden till designen på min blogg i en timme. Hittart inte.

Okejdå jag önskar två grejer, jag önskar även att Oswald ska vilja sova utan att hänga från min bröstvårta men det verkar ouppnåeligt i dagsläget...

Favoriter

Min favoritbebis och min fånigaste pose


Min och Oswalds favoritpappa

Oswalds favoritpose

Oswalds favoritbok, hjulen på bussenmjukisbok


Min och Oswalds favoritkajsa!

Saker jag inte uppskattar del 1

Min katt har en facebook. Jag uppskattar ICKE när folk som inte är vän med mig vill bli vän med honom, det har jag kanske nämnt förut. En annan sak jag inte heller uppskattar är när folk bjuder in Katten Kirk men inte mig på fester och dyl. via facebookevents. NICHT OK, okej?

(iofs kanske jag får skylla mig själv - vem vill hänga med nån som gjort en facebook åt sin katt liksom?)

tisdag 18 oktober 2011

Okej såhär är det. Klockan är tjugo i elva och jag är DÖDSTRÖTT. Verkligen spjäöa upp ögonlocken mws tänstickor-trött. Oswald är SUPERPIGG. Sparka och vifta och dregla och absolut inte vilja sova-pigg. Och på något sätt känns det som att om jag skulle råka somna så kan jag ge mig attan på att jag kommer vakna med en Hitlermustasch ditmålad med permanent märkpenna och potatismos kletat över hela golvet och sådär.

Typ som när ens gravida fru dör för att man råkade strypa henne med sina mörka sithkrafter ni vet

Om det här var jag när Katten rev sönder min deklarering:



Så var det här jag när jag nyss skulle poppa popcorn och LOCKET TILL POPCORNBURKEN FASTNADE!!!!!!!!


Men jag fick loss det sen så det löste sig.

Sin första potatis


Min syster Cecilia tycker att det äckligaste som finns är ungar med mat över hela ansiktet och det dummaste som finns är folk som skickar bilder på sina tomtegrötskladdiga ungar som julkort. Jag tycker också det är lite dumt för jag inser att det nog bara är vi som är föräldrar åt de små åbäkena som tycker de är gulliga med potatismos runt hela munnen. Men skitsamma, här har ni Oswald med ansiktet fullt med potatis vid sin första riktigare måltid. Han hälsar att det var rätt gött.

Varsågoda.

söndag 16 oktober 2011

Pungråtta kan du va själv.


Det verkar vara många som hittar hit tack vare sitt intresse för pungråttor! Undrar hur många av dem som upptäcker vilken utmärkt blogg det här är och börjar följa den, haha.

Btw, vad är oddsen för att FYRA personer först googlat "ful pungråtta" och sen hamnat här?

Vakenbebis

Den här killen (den mindre modellen alltså) har efter att ha varit superlätt att stoppa i sängen börjat VÄGRA sova längre stunder såvida han inte ligger i famnen eller i en vagn som rullar. Lite irriterande för man får ju inte så mycket gjort med en unge på armen men jag är ju van. Har hela tiden tyckt det där sovandet har varit för bra för att vara sant ändå.

Är han inte fin i sin pingvintröja och mössa förresten? Han blev dock lite kall om benen och fötterna, det är kanske dags att börja med den tunnare overallen nu...


Leka i gymmet. Bilden snurrade sig av sig självt, gissar på att det är jäkla blogger som strular som vanligt...

torsdag 13 oktober 2011

Plugget suger bebisöronvax duger (i nödfall)

Imorgon ska jag till skolan igen för första gången sen i maj tror jag. Jag läser en liten liten 3 poängskurs som jag missade i våras eftersom den sammanföll med att jag fick beskedet att jag var gravid och hade lite svårt att koncentrera mig då. Sen hade jag ju visserligen svårt att koncentrera mig resten av terminen också, men alltså. Det är väl faktiskt inte så konstigt? Så nu ska jag försöka läsa ikapp litegrann så jag åtminstone har en chans att få csn i vår... Den här kursen består egentligen bara av en skrivuppgift och ett seminarium, och detta seminarium ska jag på imorgon. Jag är dönervös! Har ju aldrig ens sett mina kurskamrater tänk om de är superdupersmarta och tycker jag är världens enfaldigaste idiot till white trash-morsa liksom. Är nästan lika nervös som när jag skulle till universitetet första gången förra hösten. Det är ett drygt år sen men känns som en livstid, så himla knäppt (fast det är ju typ fyra Oswald-hittills-livstider).

I alla fall! Ni vet det där med att man liksom gör vad som helst hellre än pluggar? I förmiddags tog jag nog priset när jag hellre rengjorde Oswalds öron SUPERNOGA än pluggade. De var jättevaxiga kan jag informera er om.

tisdag 11 oktober 2011

Fotogenique bebis

Idag tog jag tusen bilder på Oswald, typ alla såg ut såhär:



Eller såhär...

Men en och annan såg ut såhär:

Eller såhär:


Eller kanske såhär till och med! Värsta posern, det var inte meningen faktiskt. Här ser man även vår nya sovrumstapet.


Och så blev det tydligen en bild på mig när jag spikar upp en hylla. Ser dösnett ut ser jag men det blev ganska rakt faktiskt.