torsdag 19 april 2012

Så gör jag också när jag är pepp

När jag är trött eller misspepp kollar jag på det här.


Det hjälper.

Här finns fler. Varsågoda.



P.S.


D.S.




P.S.2.

D.S. igen.

tisdag 17 april 2012

Danskjävlar

När jag pluggar brukar jag göra detpå campusbiblan här i Norrköping pga lättdistraherad och de har ett tyst läsrum där där man måste vara knäpptyst. Mitt bästa belöningssystem är att när jag tar pauser går jag till barn- och ungdomsboksavdelningen och kolla på böcker eftersom jag ÄLSKAR barn- och ungdomslitteratur. I dag gjorde jag ett riktigt fynd, en dansk ungdomsbok utgiven 2008. Den heter typ "Mitt skitliv" eller nåt sånt vilket kändes passande eftersom jag just nu skriver på ett projekt som aldrig kommer bli klart som är en ungdomsbok som ska heta "Jag är jävligt bitter". Kändes som lite samma grej.

I alla fall, det jag skulle komma till. Antingen är danskar jävligt ohippa eller så är det heelt andra saker som är tuffa bland ungdomarna i dag om man jämför med när jag var i sextonårsåldern. En "tuff gymnasiekille" i boken kallas liksom "Jazzy Joe". Alltså, är det verkligen häftigt? Okej om han hade haft utsvängda byxor och stora kragsnibbar och eventuellt ett afro och det utspelade sig 1977 men alltså... Dessutom är han nitton och kör moped. MOPED. NITTON. Om nån i min klass hade dykt upp på en moped i trean på gymnasiet så hade hen blivit stenad om det inte var typ en ashäftig retrogrej målad i tjusiga färger och gjort som en sjukt ironisk grej med en gammal stridshjälm från första världskriget. Eller så.

Jag har bara läst ett kapitel än så länge men tja, vad jag kan sluta av boken än så länge är att dansk ungdomskultur inte verkar vara nåt att hänga i julgranen.

onsdag 11 april 2012

Grammar-spunk

Typiskt omoget beteende: att fnissa för sig själv varje gång man skriver "sats" eller "satser" när man pluggar textanalys.

måndag 9 april 2012

The boy who had no självbevarelsedrift (and lived)

Alltså, jag är den första att tycka det var hemskt hemskt tråkigt att Oswald trillade och råka skrubba pannan mot ett armstöd när vi var hos mina föräldrar i helgen. Det var synd att det blev ett litet skrapsår och tur att han inte fick särskilt ont och var glad och nöjd igen fem minuter senare när jag tröstat honom lite.

Så...

Gör det mig till en dålig mamma att jag hoppas lite på att hans lilla lilla sår, som med lite god vilja kan uppfattas som blixtformat, ska bli ett litet ärr?

Oswald nu.

Oswald om drygt tio år.

torsdag 5 april 2012

Stolt mamma x2

I dag på förmiddagen hade Oswald och jag ensamhäng och det var så himla trevligt. Han har varit supergnällig på senaste tiden så det var skönt med en hel förmiddag då han var på superhumör. Jag grejade lite med annat och lekte med honom däremellan, nya grejen är att det är superkul att jaga en tom Lushburk över golvet hasandes på rumpan. Det är ju lite fjantigt att bli stolt över att ens unge kan hasa sig fram på rumpan, men han har aldrig lyckats riktigt med att förflytta sig tidigare så jag var impad.

Jag var även lite stolt över mig själv faktiskt, för jag ingrep inte. Jag var på väg att böja mig ner och hjälpa honom, flytta på honom eller ge honom burken för att jag var rädd för att han skulle ramla och slå sig. Jag bet ihop och lät honom hasa runt, nästan ramla och själv återfå balansen.

Det är det absolut svåraste med att vara förälder hittills, tycker jag. Jag VILL ju inte vara en hönsmamma, jag VILL vara en sån som låter ungen testa och göra själv. Men det är så himla svårt! När han vill äta själv får jag lite panik av det, han har ju rena kläder och jag hatar att städa. Och ramlar han och slår sig så blir han ledsen och så tar det en lång stund att trösta och framförallt vill jag ju inte att han ska bli ledsen och få ont.

Men man lär sig ju ingenting av att aldrig göra något själv. Så jag försöker bita ihop. Och jag blir faktiskt stolt över mig själv när jag lyckas och ser hur ungskruttet hasar fram på blöjan över köksgolvet.

måndag 2 april 2012

Saker som gör mig lite mindre pepp på plugg del 1

Satsen "Låt oss göra en halsbrytande jämförelse mellan en text och en nysning".

Man bah. Halsbrytande. Okej.

April, april!

Idag är det första april som ni vet, det här inlägget publiceras dock inte förrän klockan 00:01 andra april har jag lovat Niklas, eftersom han inte ville att jag skulle förstöra hans aprilskämt. Jag tänkte dock nu se till att tala om att Oswald INTE har ett syskon på väg. Niklas årliga facebookaprilskämt var denna gång att han tagit vår ultraljudsbild på Oswald och ändrat datumet till 1/4 2012 och nån kryptisk kommentar om att Oswald the sequel var på gång.

När jag kom hem från Mantorp framåt eftermiddagen (efter att, för övrigt, fått flera undrande sms från vänner och bekanta) visade det sig att han även aprilskämtat till det genom att vända på min säng så kudden och nattduksbordet stod i fotändan...

Senare pratade vi lite om första april och Niklas sa:

"Första april är enda dagen på året som man får ljuga och luras och inte förväntas ha dåligt samvete över det! Det är den näst bästa dagen på hela året!"

"Vilken är den bästa dagen då?" undrade jag.

"Min födelsedag!" svarade Niklas.

Värt att nämna är dock att det inte är hans favoritdag av samma anledningar som småbarn gillar julafton och födelsedagar, för presenterna eller tårtan. Nej, det är för att på ens födelsedag måste alla, enligt Niklas, göra som födelsedagsbarnet vill. Därför har han till exempel bestämt att han och hans kompis Fredrik ska gå till en restaurang som Fredrik hatar och absolut inte vill besöka när det är Niklas födelsedag. Niklas tycker visserligen också att restaurangen är skabbig men det hör liksom inte hit. Han har även begärt att jag ska laga tofulasagne på bemärkelsedagen, mest för att han vet att jag tycker att det är skitäckligt.

Luras och tvinga folk att göra grejer de inte vill är alltså Niklas favoritsysselsättningar. Jag lever tillsammans med Cartman.