I alla fall, det jag skulle komma till. Antingen är danskar jävligt ohippa eller så är det heelt andra saker som är tuffa bland ungdomarna i dag om man jämför med när jag var i sextonårsåldern. En "tuff gymnasiekille" i boken kallas liksom "Jazzy Joe". Alltså, är det verkligen häftigt? Okej om han hade haft utsvängda byxor och stora kragsnibbar och eventuellt ett afro och det utspelade sig 1977 men alltså... Dessutom är han nitton och kör moped. MOPED. NITTON. Om nån i min klass hade dykt upp på en moped i trean på gymnasiet så hade hen blivit stenad om det inte var typ en ashäftig retrogrej målad i tjusiga färger och gjort som en sjukt ironisk grej med en gammal stridshjälm från första världskriget. Eller så.
Jag har bara läst ett kapitel än så länge men tja, vad jag kan sluta av boken än så länge är att dansk ungdomskultur inte verkar vara nåt att hänga i julgranen.
Ahahahahaha! Fan ta dig! Jag satte müslin i halsen! (Och spillde på Johans soffkuddar...)
SvaraRadera