torsdag 8 mars 2012

Internationella kvinnodagen, del 2

Idag, på internationella kvinnodagen, väljer Östgöta Correspondenten att publicera den här ledaren. Marika Formgren skriver om hur hon slutade vara feminist i och med att hon blev äldre och visste bättre. Här tänkte jag skriva några tankar texten väckte hos mig, utifrån några citat. Ha gärna överseende med det här inlägget, jag brukar aldrig skriva om politik eftersom jag helt enkelt inte är bra på det, men nu är jag arg. Och gör ett undantag. Jag hoppas på att några duktigare debattörer, t.ex. Fanny, Hanna Fridén eller Lady Dahmer skulle kunna skriva bättre svar.

Säkert spelade det roll att tidsavståndet växte till de sexuella trakasserier som förekom i min högstadieklass, och att jag sedan dess aldrig mer har råkat ut för sådant beteende från män.
 Det här är ett så himla underligt resonemang tycker jag. Jag har svårt att tänka mig att Marika Formgren aldrig hört talas om att någon annan blivit utsatt för sexuella trakasserier, är det så enkelt att om hon inte  utsätts för det så existerar inte problemet? Är det detta som menas med att "feminismens kollektivistiska tänkande eller dess marxistiskt inspirerade könsmaktsordning" inte passar henne? Är det detta som är individualism, att ett problem som inte berör mig är per definition oviktigt? Bra då vet vi.

Allra störst roll tror jag att själva vuxenblivandet spelade. Den feministiska offerkoftan passade fint när jag var ung, vilsen, utan jobb, inkomst eller säkra framtidsplaner. För varje steg mot ett ansvarstagande vuxenliv passade den dock sämre. I dag, när jag som ledarskribent har viss makt, vore det pinsamt om jag såg mig själv som underordnad och förtryckt.
Än en gång, så när ett problem inte drabbar Marika Formgren personligen slutar det att existera? Kan det vara så att man som framgångsrik, antagligen välbetald ledarskribent inte utsätts i samma utsträckning för till exempel sexuella trakasserier som en lågavlönad undersköterska eller kvinnlig snickare eller brandman för att man helt enkelt rör sig i andra kretsar där det inte är lika vanligt?

Men det var inte bara jag. Det hände något med feminismen också. Jag älskade att läsa Nina Björk, Åsa Crona och andra feminister. Mer än att stärka min feministiska övertygelse utmanade de mina tankar, tvingade mig att rannsaka mig själv och min roll i könsrollspelet. //   Det gör inte Maria Sveland och de andra nutidsfeministerna. Deras offerkoftor sitter så tajt att de bara får ur sig självömkan och att allt är "nånannans" (männens) fel.
Att rannsaka sin egen roll i könsmaktspelet är naturligtvis viktigt, jag tänker till exempel ofta på att jag inte vill ge Oswald några tråkiga fördomar om hur kvinnor ska vara och försöker "shake it up" lite mer. Men drar man Marika Formgrens resonemang till sin spets kommer man ju än en gång till det här att vill du inte bli våldtagen, gå inte genom parken när det är mörkt och ta för guds skull på dig en längre kjol. Och för övrigt. Det är inte männens fel. Det är könsmaktsordningen.

Jag kommer att sjunga Åh åh åh tjejer för mina döttrar i dag, och tänka att jag gärna skulle kalla mig feminist om det handlade om kvinnorna i Saudiarabien eller något annat land där det finns ett reellt kvinnoförtryck.
Här tänker jag nöja mig med en länk till ETCs artikel Jämställdheten i Sverige i dag 2012 och en liknande undersökning i Damernas Värld.

Slutligen skulle jag vilja rekommendera Marika Formgren att läsa t.ex. Feministbiblioteket som är en blogg som drivs av en liberal feminist aktiv inom Folkpartiet, om det nu känns omöjligt för henne att ta till sig texter skrivna från fel "politiska planhalva".

Och så tänkte jag bara säga att Corren faktiskt borde skämmas lite för att de väljer att publicera en sådan ledare på internationella kvinnodagen, en dag som man ska uppmärksamma orättvisor, inte sopa dem under mattan.

18 kommentarer:

  1. asbra skrivet! du borde skriva om politik oftare. och den där ledarskribenten borde göra världen en tjänst och skjuta sig själv, fan vilket stolpskott..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja man blir lite rädd när man läser att hon, som hon skriver, har "lite makt"...

      Radera
  2. Jag håller helt med dig. Och jag har aldrig köpt resonemanget att feminism handlar om att tvinga på kvinnor en "offerkofta" eller liknande eller att säga till varje enskild kvinna att hon är förtryckt.

    Det handlar mer om att uppmärksamma strukturer...

    Skäms Corren och ledarskribenten. Jag blir lite ledsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ledsen och less blir man. Okej om de valt att publicera det igår eller i morgon apropå internationella kvinnodagen, visst hade det fortfarande varit en jävligt trist text men det hade liksom inte varit ett riktigt lika grovt klavertramp.

      Radera
  3. Väldigt bra skrivet! :)

    SvaraRadera
  4. Ulrika Reinholdsson8 mars 2012 22:00

    Heja dig Julia! Jag har varit förbannad hela dagen, men blir så himla glad att du och alla andra fina och bra unga människor reagerar! Och mitt inlägg på Fb i ämnet fick ju faktiskt skitbra svar från män i alla åldrar, det ger hopp om livet! Sedan är jag galet stolt att min Kajsa faktiskt har mailat till Formgrenskan under rubriken "Funderingar från en förbannad 15-årig feminist"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får vara glad att det finns så många som reagerar! Jag har länkat den till de tre bloggarna jag nämnde i inlägget och hoppas på att någon av dem ska skriva om det så det får lite större genomslagskraft.

      Och vilken Kajsa du har! Du får hälsa henne från mig att hon är fantastisk.

      Radera
    2. Ulrika Reinholdsson8 mars 2012 22:43

      Hälsningen framförd! Jag säger det igen: Så glad att alla ni fina unga människor finns, jag har hopp om livet och framtiden tack vare er!

      Radera
  5. Men vilket jävla AS!!! Skrev ett långt facebookinlägg av detta och lär skrämma slag på min vännerlista som den rabiata feministen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände mig gråtfärdig när jag läste det, man blir så jävla trött. Rabiat feminist är ju bättre än tyst och orkar inte engagera sig!

      Radera
  6. Alltså liberalfeminister är typ bland det läskigaste jag vet. Fyfan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har ingenting emot liberalfeminister i egenskap av feminister, däremot är jag inte döförtjust i liberalism jag heller...

      Radera
    2. en liberal är en liberal är en liberal är en idiot och en feminism som inte bygger på synen att det finns strukturer och hierarkier är inte värd namnet. tycker jag. liberalfeminism missar liksom målet. tänker att alla dumheter i ledaren bygger på skribentens världsbild om hur individen skapar sin egen kontext. hon har alltså "valt" att vara lyckad och behöver därför inte feminism som verktyg för att analysera världen längre. hon har ju fått det hon vill ha.

      Radera
  7. Tack för att du rekommenderar min blogg! Jag har inte läst hela ledaren, men det du citerar verkar ju vara en del av en lång smörja. Du resonerar mycket bra! Samma tidning hade en artikel om Birgitta Ohlsson (som är från linköping) där hon förklarar varför hon är feminist i ur och skur. Det kan ju väga upp lite :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, kul att du läste! Jag läser din blogg med jämna mellanrum och tycker den är väldigt bra och vettig!

      Jag har inte Corren utan läste på nätet, så jag har missat artikeln om Birgitta Ohlsson. Får lov att leta rätt på den. Tack för tipset :)

      Radera
  8. så jävla bra! pinsamt illa Marika Formgren!
    ännu en anledning till varför vi har en internationell kvinnodag

    SvaraRadera

Du skola icke vara en skitjobbig idiot om du icke vilja ha en skopa ovett tillbaka. Puss!